
Offentlig upphandling är när myndigheter och offentliga verksamheter i Sverige köper varor, tjänster eller entreprenader från privata aktörer. Upphandlaren som hanterar processen måste följa specifika regler.
Hela upphandlingsprocessen är reglerad, vilket ska säkerställa att skattepengar används på ett effektivt och rättvist sätt. Den här artikeln ger en översikt av hur offentlig upphandling fungerar i Sverige och vilka regler och principer som styr processen.
En viktig del i upphandlingar är att kontrollera att företaget myndigheten eller den offentliga verksamheten ingår affärer med har allt i sin ordning. Detta inkluderar att granska företagets ägande, juridiska och finansiella status för att säkerställa tryggt samarbete.
Vad är offentlig upphandling?
Offentlig upphandling är en metod där myndigheter och andra offentliga organ, såsom kommuner, regioner och statliga bolag, gör inköp från privata företag. Detta kan omfatta allt från skolböcker och sjukvårdsutrustning till byggentreprenader och IT-system. Målet är att säkerställa att offentliga medel används ansvarsfullt och att det sker på ett sätt som är transparent och rättvist.
Upphandlare begär ägargranskning
En allt mer central del i upphandlingsprocessen är att upphandlaren begär ut aktieboken för de bolag som deltar i upphandlingen, vilket görs via Aktieboksregistret. Genom att granska aktieboken får upphandlaren insyn i företagets ägarstruktur, vilket är avgörande för att säkerställa transparens och undvika potentiella intressekonflikter eller dolda risker. Det ger även en möjlighet att verifiera att företaget är ekonomiskt och juridiskt stabilt innan man ingår ett affärsavtal.
Regler för offentlig upphandling
I Sverige regleras offentlig upphandling främst av Lagen om offentlig upphandling (LOU), som bygger på EU-direktiv. Lagen är utformad för att skapa rättvisa villkor för företag att konkurrera om kontrakt och för att säkerställa att upphandlingar sker öppet och effektivt. Det finns även andra upphandlingslagar som gäller specifika sektorer, såsom LUF (Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna) och LUFS (Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet).
Grundprinciperna i offentlig upphandling
- Icke-diskriminering: Alla leverantörer, både svenska och utländska, ska behandlas lika och utan fördomar baserat på nationalitet.
- Likabehandling: Alla företag ska ha samma rättigheter och behandlas rättvist genom hela upphandlingsprocessen.
- Transparens: Upphandlingsprocessen ska vara öppen, tydlig och möjlig att övervaka. Detta inkluderar krav på att annonser om upphandlingar publiceras offentligt.
- Proportionalitet: De krav som ställs i upphandlingen ska vara rimliga och relevanta i förhållande till vad som upphandlas.
- Ömsesidigt erkännande: Dokument och certifikat från ett EU-land ska erkännas i andra EU-länder.
- Steg i offentlig upphandling
- Annonsering: Myndigheter annonserar sina upphandlingar offentligt, ofta via olika plattformar. Detta görs för att säkerställa att så många leverantörer som möjligt kan delta i processen.
- Anbud: Företag som är intresserade av att delta skickar in sina anbud, där de beskriver hur de uppfyller de krav och specifikationer som myndigheten ställt upp.
- Utvärdering: Myndigheten går igenom de inkomna anbuden och väljer det som är ekonomiskt mest fördelaktigt gemensamt med att bolaget uppfyller alla krav. Här tas hänsyn till både pris och kvalitet.
- Tilldelning: När beslutet är fattat om vem som ska tilldelas kontraktet, offentliggörs detta och andra deltagande leverantörer informeras.
- Överklagande: Om en leverantör anser att upphandlingen har genomförts på ett felaktigt sätt, kan beslutet överklagas till Förvaltningsrätten.
Utmaningar och kritik
Trots att offentlig upphandling syftar till att vara rättvis och effektiv, finns det ibland kritik mot processen.
Det kan handla om:
- Byråkrati: Upphandlingsprocessen kan vara krånglig och tidskrävande, vilket kan avskräcka mindre företag från att delta.
- Lågt pris prioriteras: Det finns en uppfattning att myndigheter ofta väljer det billigaste anbudet, vilket kan påverka kvaliteten på de tjänster eller produkter som levereras. Detta görs dock inte alltid då företaget som vinnar anbudet ska granskas noggrant.
- Korruption och fusk: Det finns även fall där upphandlingsprocessen inte har genomförts korrekt, och där korruption eller otillbörligt gynnande av vissa leverantörer har förekommit. Transparens och uppföljning är därför avgörande för att motverka detta.
Digitalisering och framtidens upphandling
En trend inom offentlig upphandling är ökad digitalisering. Elektroniska anbudssystem och automatiserade processer blir allt vanligare för att minska byråkratin och öka effektiviteten. Dessutom fokuserar många offentliga organ nu på hållbarhet och sociala hänsyn i sina upphandlingar, där miljökrav och arbetsvillkor blir allt viktigare aspekter vid valet av leverantör.